historien om mig och paniken

den senaste timmen har jag slängts mellan förtvivlan och glädje som en liten vante!!! EN VANTE!!!!!! det började med att ylva ringde mig och funderade om jag kanske skulle dubbelkolla så att jag hade biljetter osv. allt som behövs till resan. jag bara: jaja, ska kolla snart.
när jag väl får tummen ur röven så ligger det inga biljetter i kuvertet som mamma har lagt i viktig-skåpet... paniken knackar mig på axeln.
jag kollar mailen igen och där finns bara resplanen och bokningsbekräftelsen. paniken bitchslapar mig.
jag ringer till mamma och undrar om hon kan ha lagt biljetterna någon annanstans än i viktig-skåpet. nej, det har hon inte. paniken våldtar mig.
jag förklarar situationen för ylva. hon börjar få panik. paniken mördar mig och kissar på liket!!!
sen kollar jag mailen igen. mina panikirrande ögon fastnar plötsligt på de vackraste orden jag har läst i hela mitt liv "kilroy travels e-ticket receipt". jag stiger upp ur min grav och bankar skiten ur paniken!!! GLÄDJEN OCH LÄTTNADEN GÖR ENTRÉ.
funderade faktiskt under några sekunder på om det är värt att alltid ha inställningen "det löser sig" och göra allt i sista stund.. men nu löste det sig ju faktiskt. som vanligt. så jag fortsätter nog med den inställningen.
<--- här chillar jag inom en snar framtid. bara så ni vet.