jag har blekt skiten ur mitt hår. mitt utseende just nu kan beskrivas som "oklart".
mest kaos, men lite fräscht på samma gång. men det är inte så noga. snygghet är överskattat.
vill bara varna att jag förmodligen kommer köra lite rosa/lila/lavendelfärgat hår ett tag snart. smack bara!
någon gång ska jag skriva om min extrema förkärlek för mustaschprydda dudes. basåattnivet. mustasch heter bart på norska. det är ett bra och festligt ord.
i helgen blir det deluxearrangemang i dagarna två. lördag - ida, karin, linn och jonna har utflyttningsfest med dj i läggan!!!!! söndag - årliga personalfesten!!!!!!
sen flyttar vi själva också. fast på onsdag. och utan dj.
och på torsdagen ska jag till stockholm med julia, amanda, hanna, lina osv och se coldplay!!! LIVE!!!
det var en tid när jag nästan bara lyssnade på the killers. jag brukade även kopiera över bilder på brandon flowers och hans fru till paint och därefter radera hennes huvud och ytterst noggrant klippa in en bild på mitt eget huvud. då kände jag mig lycklig och tillfredsställd.
man kan nog säga att han är min största käääändizZzz-crush EVER (delad förstaplats med nikki sixx??). lööööv him asså.
sen så gjorde the killers det där day & age-albumet och min kärlek för bandet och brandon (min kille) dog sakta men säkert ut. såg dom live på hultsfred 2009 och så spelade dom human två (2!!!) gånger och då tänkte jag "men det var väl självaste fan!!" och så slöt sig musslan... (nä fy!!)
men se på honom. vilken pudding.
gillar dock den här crossfire från hans soloalbum ganska mycket. hur som helst, nu kommer dom med ett nytt album snart och första singeln (runaways) låter lite u2-ig och det är i vart fall ett steg i rätt riktning. och dom ska spela på big day out-festivalerna i australien som vi ska på!!! kommer bli kung. om brandon har tur kanske musslan har öppnat sig igen vid det laget hehe (NÄ FY!!).
så läste jag en intervju med snygg-brandon från några år tillbaka. först och främst är han nog jordens minst rockstjärniga rockstjärna med sin mormontro och fru och barn och icke-dekadenta turnéer och halvblyga intervju-framtoning. låt gå. men varför skulle han nämna att hans relation till sitt musicerande i princip endast är affärsmässigt. då blev jag tvärsur igen och tänkte "men det var väl självaste fan!!". vill inte veta att det eventuellt inte är någon kärlek eller hjärta i så pass bra musik.
hängsel-brandon, va int så fräsch då.
en festlig grej i samma intervju var svaret på varför han är så obekväm i intervjuer men beter sig som att det är lunchrast när han blir fotograferad: "I'm a lot more confident in my handsomeness than my wisdom". (framgick inte huruvida svaret var ironiskt eller inte.)
gud vad skönt det känns att ha fått ur mig denna känslostorm gällande min förlegade relation till brandon och gänget. känns som att någon har lyft en tvål från mitt skulderblad.
och för att avrunda;
big bowser productions proudly presents.........
topp 5 the killers-låtar
1. bling (confessions of a king)
2. this river is wild
3. all the pretty faces
4. read my mind
5. andy, you're a star
bubblare: on top, jenny was a friend of mine, all these things that i've done, sam's town
vi var nyss på hopp i havet med pelins systerson. det är som leos lekland fast havsfärgat. superkult!
vi gick bananer. nu måste jag ta en eftermiddagslur innan jobbet.
the xx - angels
the xx - islands
the xx - intro
florence & the machine - cosmic love
john mayer - belief
frank ocean - pyramids
frank ocean - novacane
frank ocean - bad religion
frank ocean - thinkin bout you
mayer hawthorne - make her mine
jerry douglas - the boxer (feat. mumford & sons, paul simon)
laleh - elephant
laleh - bjurö klubb
laleh - who started it
the tragedy of life is what dies inside a man while he lives.
- albert schweitzer
asaf avidan & the mojos - reckoning song
man äter keso på hårdbröd, man känner sig nyttig, man vill skeda men jagar fort bort den känslan, man tänker 'fan vilken talang amy winehouse var', man tänker att man kanske ska tatuera sig lite mer, man tittar jättelänge på en bild på lava, man läser om effekter av olika droger, man tänker på att det är sorgligt att ens katt inte kan säga 'tänk på mig då, jag vill inte flyttas runt som en påse mandelpotatis och bli lämnad, då rymmer jag istället', man har lust att poppa popcorn men tänker att 'då var det ju onödigt att jag var så nyttig tidigare' och lägger ned projektet, man inser att man ska jobba 14 dagar i sträck, man kollar på någon status på facebook där någon ska ha barn och blir lite ledsen (för att man förlorat en potentiell "min kille"), man mår lite dåligt över världstillståndet, man tröstar sig med att tänka att lill-jorden och dess obetydligheter nog går under snart, man ångrar sig genast, man ser på sin bakgrundsbild och tänker på sex, man funderar på om man ska ta en morgonpromenad och köpa jordnötssmör och bananer imorgon, man spikar det, man saknar några, man saknar några jättemycket, man blir påmind om att man måste hitta någon som vill följa på the temper trap-konserten den 24 september, man tänker att man ska fråga linn om det imorgon, man är glad för att pellan och jakob har fått en lägenhet med balkong, man tänker på mamma som egentligen hellre vill ha sin gamla stora gräsmatta än sin nya balkong, man längtar till att få sitta på balkongerna med dem, man läser om tre personer som skyllde på varandra i en mordrättegång och alla tre gick därefter fria, man tänker att man ska försöka sova, man minglar runt lite på 'the weird side' av youtube, man går in på en nyhetssida och läser alla onödiga artiklar, man undviker det tunga, man blir lite sur på sig själv, man går in på nastygal.com och tänker att det vore trevligt om någon kunde skänka en summa pengar så man kan shoppa upp hela deras jävla butik, man längtar tills man somnat och det är imorgon, man stänger kanske ner datorn.
martin elisson som vanligtvis är sångare i den fantastiska och magiskt luddiga orkestern hästpojken var i skellefteå under trästockfestivalen (om jag har förstått det korrekt så var han i detta fall bassist åt joel alme) och dessa observationer gjorde han under vistelsen:
"Är nu hemma från Skellefteå. Antar att de två exemplar ur lokalbefolkningen jag och Joel mötte inte är representativa för människorna i staden, men de var faktiskt helt dumma i huvudet.
På frågan varför de inte tyckte om trästocksfestivalen svarades det: "int kan man gå på trästock, de e ju gej" Fast sen kom det fram att de sett Maskinen. Jag påpekade då att de är homosexuella. Båda två. "Nej för fan, int e de gej! De had ju tjejer på scen för fan" skrek en av killarna som svar på detta. Fast man såg att de tyckte det var jobbigt att de eventuellt stått och lyssnat på homosexuella röster. Att de hade blivit smittade på något sätt.
"Nej, för fan. "Själv lyssnar man på håård rock, Metallica!" fick en av killarna ur sig då. Kanske tänkte han att all heterosexuell hårdrock han pumpat in i sin hjärna kunde funka som någon sorts sköld mot den eventuella bögmusik han nu blivit förgiftad av. "Nämen" sa Joel då. "Han Hetfield är ju också bög" "För fan, int e han me gej! Det är ju för fan int sant! Int kan James va gej. Det had man märkt. Det e jag säker på" "Jo jo, han e bög"
Och sådär fortsatte det. Egentligen var det ju väldigt roligt.."
saxat ur mannen i frågas b-tothelogg.
vad stolt man blir. kan tänka mig att dessa "locals" har sin bas i bureå, burträsk, bergsbyn, bygdsiljum eller byske. b-town. dessa arter trivs bäst i en miljö som enklast kan beskrivas som en volvo 740 på cruisning. relativt vanligt är att man finner exemplar vars ögonbryn är prydda med diverse spetsiga smycken. i övrigt kan nämnas att de attraherar honor i yngre tonåren med tvivelaktig kombinationsförmåga rent klädmässigt (ofta vita korta kjolar med ett rosa halternecklinne och turkos ziphoodie från adidas över).
(förlåt. hatar ju när man låter fördomar ta över. men det är så kul ibland.)